ANNONS
ANNONS
vad-ar-blockchain

”Om internet är eld är blockkedjan elektricitet”

Vad är blockchain, varför används Proof of Work och hur kommer framtidens industrier att påverkas? Blockchain360:s nye expert reder ut begreppen.

carl-uggla-bio-light-superslim-2Carl Uggla är business developer på fintechföretaget Qred Företagslån AB. Hans akademiska bakgrund är affärsekonomi, entreprenörskap och en masteravhandling om blockchain vid Jönköping International Business School. På Blockchain360 kommer Carl Uggla skriva om hur blockkedjan förändrar näringslivet och industrier. 


Blockchain eller det försvenskade ordet blockkedja har säkerligen poppat upp i de flestas nyhetsflöden eller i diskussioner i fikarummet. Blockkedjor har sammankopplats med allt ifrån domedagsrubriker om tung kriminalitet och terrorism, till himmelsblåa och ibland naiva utsagor om hur blockkedjor kan rädda världen. Som med mycket ligger sanningen troligtvis någonstans där emellan.

Vad är blockchain?

Jag kom själv först i kontakt med ordet ”blockchain” 2012 då en omtänksam vän till mig febrilt försökte övertyga mig om att Blockkedjor är framtiden och att Bitcoin (världens första blockkedjeprojekt) var en superinvestering. Minst sagt hade han rätt om det sistnämnda då Bitcoins värde 2012 låg på 13 dollar och hade sin topp på 20.000 i slutet av 2017.

ANNONS
ANNONS

Men frågan som jag inte fick svar på då, och som jag är säker på att många ställer sig i dag är: vad är en egentligen en blockkedja? Viktigt att poängtera är att det finns många typer av blockkedjor som är uppbyggda på olika sätt för olika ändamål. Därför tänker jag här begränsa mig till och förklara den typ som ligger till grund för Bitcoin.

Bitcoin föddes i finanskrisen

Bitcoin skapades 2008. Världen var inne i den djupaste finanskrisen man hade sett sedan depressionen på 30-talet. Man hade fram tills 2008 litat, kanske lite väl mycket, på stora finansiella institutioner och politiker. Det var detta centraliserade systemet som pekades ut som en av bovarna och det var just denna utsatta singulära punkt som Bitcoin utmanade.

Det är omöjligt att veta vad skaparna av Bitcoin hade för motiv, då de än i dag är okända för världen. Jag vågar ändå gissa att man ville skapa en valuta eller finansiellt system där den mänskliga faktorn elimineras och där makten för detta system demokratiseras. Därför skulle jag säga att en av grundpelarna av Bitcoin, och vissa andra blockkedjor, är att distribuera makten och bristningspunkterna till periferin eller till ett nätverk.

”The double spending problem”

Ett problem med att distribuera makten och bristningspunkterna för en valuta blir dock att man också distribuerar makten för att skapa och registrera transaktioner. Detta kan leda till vad som kallas ”the double spending problem”, där en person betalar två parter med samma mynt.

Traditionellt håller centralbanker i ”loggböcker” av transaktioner som registrerar varje transaktion och på så vis motverkar detta problem. För att en distribuerad valuta ska kunna göra detsamma krävs ett sätt att registrera transaktioner i en kronologisk ordning som är oföränderlig, spårbar och som godtas av användarna. Därav nästa två grundpelare av Bitcoin, och många andra blockkedjor: en kryptografisk och tidstämplande server, samt en konsensusmekanism.

Block, mining och konsensus

En kryptografisk tidstämplande server är precis vad det låter: en server som tidstämplar saker, exempelvis transaktioner. Hur detta fungerar i en blockkedjas sammanhang är att ett ”block” av transaktioner kryptografiskt registreras i en kronologisk ordning.

Denna tidstämpling är nödvändigtvist inte intresserad av vad tiden eller datumet var när blocket av transaktioner skapades (eller ‘minats’, ifrån engelskans ‘mining’), utan mer intresserad av vilket block som är föregångaren till detta block.

Enkelt förklarat får varje block en specifik id eller hash där ett blocks hash är en funktion av både innehållet i blocket och hashen ifrån blocket som registrerades innan. Därav skapas en historik eller kedja av block bestående av värdetransaktioner.

Man kan säga att en loggbok av blockkedjans transaktionshistorik skapas. Men, vad händer om två block registreras exakt samtidigt? Hur skapar man en bred konsensus (samstämmighet) om vilket block som kommer först? För att lösa detta problem, och andra eventuella problem som kan uppstå, behövs en konsensusmekanism.

Proof of Work, Proof of Stake, Proof of Asset

Det är här många blockkedjor skiljer sig från varandra. Några exempel på konsensusmekanismer som nämns i samband med blockkedjor är Proof of Work (PoW), Proof of Stake (PoS), eller Proof of Asset (PoA). Frågan som varje konsensusmekanism ställer är: varför ska du få skapa detta block?

PoW, som Bitcoin använder sig av, kräver att ett matematiskt pussel ska lösas för att skapa ett block. Dessa pussel blir svårare och svårare att lösa ju fler och snabbare block registreras i nätverket. Det är just därför det har argumenteras att Bitcoin och PoW är svår att skala upp då det krävs kraftiga processorer och mycket energi för att lösa dessa pussel.

Bitcoin slukar energi

Exempelvis rapporterade Fortune Magazine att isländska Bitcoin-miners i år troligtvis kommer att kräva mer elektricitet än alla hushåll i landet för att utföra dessa övningar. Trots dessa problem ska man vara vaksam med att avskriva tekniken helt då blockkedjan helt enkelt är en innovation utöver det vanliga. De flesta innovationer består av själva produkten eller tjänsten som säljs medan blockkedjan möjliggör fler innovationer och utvecklade produkter och tjänster. Därför, har blockkedjan liknats vid internet.

Det internet gjorde var att göra global kommunikation tillgänglig för alla. Det har banat väg för tjänster som Google, Amazon, och Skype. Den tekniska revolutionen som internet startade på alla sätt och vis, startar blockkedjan exponentiellt just nu. Om internet är eld så är blockkedjan elektricitet.

Om internet är eld är blockkedjan elektricitet

Upptäckten av eld var banbrytande. Den lyser upp, värmer, används till nästan allt från matlagning till att driva tåg. Elektricitet visade sig kunna göra det eld kunde – fast snabbare, säkrare och mer effektivt. Inte nog med det, elektricitet är i dag grunden till hela den moderna civilisationen och varit grunden till nya innovationer som tv-apparater, datorer och mobiler.

Samma sak gäller blockkedjan, den kan göra det som internet gör: tillgängliggöra kommunikation och lagra mängder med data, fast på ett säkrare, mer transparent och mer effektivt sätt. Dessutom tillgängliggör den globala transaktioner av värde för alla, skapar möjligheten för helt decentraliserade, autonoma organisationer (DAOs) och automatiskt verkställande, smarta kontrakt.

Detta är bara början

Jag ska inte sitta här och lova guld och gröna skogar om en teknik som egentligen ingen riktigt har full förståelse av. Men efter att ha börjat smått att sätta mig in och skrivit min masteruppsats i ämnet är jag minst sagt entusiastisk. Därför är min uppmaning: stäng av era mobiler, koppla ifrån sociala medier och läs så mycket ni kan om detta.

För detta är bara början…

carl-uggla-qred-foretagslan

ANNONS
I denna artikel

ANNONS

Diskutera artikeln

ANNONS